Dags att börja tänka om man sitter i beslutande toppen här i Sverige. En helt ny ordning gör möjligt för fler och fler världen över att starta en fungerande verksamhet. Och det kommer att hända. Tyvärr är det så att många fortfarande är invaggade i det att svenska staten sitter på nycklarna för framtiden. Så är det inte. Sverige är invävd i en global handel, där ökad överblickbarhet gör det möjligt även för enstaka individer att skapa sig en finansiell verklighet. Skills är det som gäller, och att veta hur man omsätter det i realitet.

Under många år har vi i Sverige jobbat för ett kunskapssamhälle. Men det blir inte så mycket av förändring om man fortsätter att agera utefter gamla ideologier som exkluderar nödvändiga faktorer. Syftar på både höger- och vänsterflank här nu. Polarisering med exkludering kommer inte vara lösningen. Alla växande verksamheter har något gemensamt, och det är ett varierat och förgrenat kontaktnät ut mot olika verksamheter. Sammantaget blir det den mix och summa av kompetenser som behövs för att ge uppåtspiral för en verksamhet. Vissa valda kompetenser har man inom företaget medan annat hyrs/köps in. Men det man aldrig kommer ifrån är nödvändigheten att göra en bedömning av helhetsbilden. Inte bara ha en vision för verksamheten utan också bedöma hur verkligheten fungerar. Globalt. Idag.

Hur många av er tror att internet fanns med vid gamla ideologiers skapande? Hur många av er tror också att effekterna av ett klickbart internet finns inskrivet i den ideologi (oavsett vilken) du lutar dig mot? Har du funderat över karaktären över summan av klick du gör? Som dina vänner i nätverket gör? Åt vilket håll strävar de klickvägarna?

Frågorna är mer ämnade att puffa för eftertanke och reflektion. Inget som går att svara på snabbt och enkelt. Men jag anar att det finns fortfarande en och annan som tänker ”TV” angående Internet, och att när man närvarar som nätinvånare så tar man på sig en roll. Ibland ingår det i jobbet, och det är givetvis okej, i sådana fall handlar det om representation. Men…

… vem representerar dig på nätet om du inte själv gör det?

Idag har vi en ny ekonomisk ordning som saknar ideologi i många avseenden. Lösningen är att du lär dig agera på nätet så att de normer och principer DU tycker är viktiga också syns, och bakas in i den nya tidens ekonomier. På så vis skapar du en framtid som du själv kommer att trivas i. Men låter du andras hjärtefrågor få ta plats så kommer du per default hamna i periferin, och därmed kommer de värden du värna också att hamna.

Summan av allas klick.. och nätburna ord..

Blir så fulliskratt när jag läser det. Satt ju för ett tag sedan på ett infomöte som hölls av Manpower via Folkuniversitetet och fick höra att Facebook ska man vara varlig med. Är så övertygad om att publiken hörde ”Facebook = farligt”.

Kul att läsa om när just Facebook har varit det som utgjort basen för kommunikationen, till i alla fall stor del. Och ska sägas att i den dialogen (har kikat på den ibland) så har det funnits med en och annan uppdaterad och engagerad coach.

Grattis Daniel! Jättekul!

För mig är det tydligt att vi behöver en revolution. Vi behöver förstå att vi lever i en global värld där våra barn kommer konkurrera med indiska, pakistanska, kinesiska, afrikanska, italienska, ryska och barn med en mängd andra nationaliteter. Nationaliteten i sig är i sig egentligen helt oviktig i en värld där vi om fem till tio år kommunicerar på vilket språk som helst med hjälp av mjukvaror som översätter både tal och skrift. Vi behöver inte en bättre skola. Vi behöver ett samhälle som förstår att våra barns lärande börjar från första dagen i förskolan. Vi behöver ett samhälle som har en tydlig målsättning för vad Sverige skall spela för roll i den globala horisont som tornar upp sig i framtiden. Inte ett samhälle som räddar gamla strukturer och gamla industrier – det skapar inga förutsättningar, bara hinder!

via Tänk om! – Därför behöver vi en kunskapsrevolution i Sverige NU! — Blog of Ronnestam.

Undrar om inte Ronnestams inlägg är ett av de viktigare skrivna? Han summerar så bra vad det handlar om. Läs! För det är viktigt det han säger.

Mycket intressant.. Tror det drar dithän, och det skrämmer mig. Inte för att folk blir transparenta på ett nytt sätt, utan därför att systemet kommer exkludera de utanför de ekonomiska systemen. Vi får online- och offlinemänniskor, sett ur ett globalt perspektiv. Tänk U-land. Något som kräver en rejäl tankeställare och ett snack med det egna samvetet hos var och en hur man vill förhålla sig. Anar att de flesta inte kan tänka sig in konsekvenser åt både goda och dåliga håll till fullo, och då speciellt inte om det är mycket man vill med sin nätnärvaro.

En nätidentitet kommer vara detsamma som ett ekonomiskt värde, och dina vänner på vänlistor kommer också att rankas i en ekonomis matris. All annan utveckling är ologisk. Givetvis bäddas allt in i annat som har olika nivå av etiska värden, men gör man en modell av hur ekosociala strukturen ser ut så blir vissa individer i samhället tveklöst exkluderade.

Jag ser en paradoxal utveckling framöver. Den ena linjen där man utvecklar verksamheter för att konsekvent sålla bort de som försöker ta sig in i systemen baserade på nätidentiteter, vilket i sig har en logik. Det andra är att en ökad gratismarknad växer fram, baserad på nonprofit, vilket i egentlig mening dränerar vissa industrier och stater.

Frågan jag ställer mig är om det ens är rimligt att upprätthålla idén om den tex svenska staten i en värld som är rörlig globalt sett. Det Ronnestam säger är väldigt viktigt, och en nyckel till att inte komma dithän som jag beskriver det. Allt är avhängigt på faktiska utkomster, och vilka val vi göra. En möjlighet är att det i realitet – i vissa fall – kommer bli att en del nätidentiteter i praktiken innehåller flera fysiska identiteter. Någon använder sitt nätnummer för att köpa loss tex mat till andra, vilket ger en ny form av gatekeepers.

Men… nu är jag långt in i framtiden. Tänker samtidigt tillbaka på den där föreläsningen på Handels i Jönköping jag var på, där någon i salen ifrågasatte ”lika handlar med lika” och pekade på Afrikanska ekonomier som hålls utanför. Studenterna låg steget före föreläsaren i den tanken, medan föreläsaren uppmanade till en exkludering och pekade på idéerna kring den ekonomiska grundbulten.

Dagligen sitter jag med människor som inte har någon aning om hur man skapar sig en identitet online, än mindre får en guidening i ämnet. Vad händer med dem? När jag frågar dem vad de vill göra så säger de ”Ha ett jobb på en fabrik.” Den gruppen är stor idag, men de har inte mycket till röst, samtidigt vill de tillbaka till en verklighet som var igår. De kommer inte, hur vi än gör, förstå konceptet ”onlineidentitet”.

… i skuggan av en diktatur behöver man redskap för att bygga något annat. Finska skolan har och har haft helt andra förutsättningar än vår svenska. Vi har inga yttre fiender och därför blir det heller inget påtalat behov av ordning och upprättade led på samma vis. Det skulle vara mycket intressant att gräva i, via personliga intervjuer, hur traditioner och bakgrund ser ut för de som förespråkar en ”hård skola”. Är ganska säker på vart det landar.

På något vis har människor alltid velat rangordna sig i hierarkier, och jag tror en negativ utveckling på det planet bäst avhjälps med att man istället fokuserar på att rangordna och strukturera upp fakta, info, jobb, arbete.. dvs inte personer. När skolan börjar föra en intern politik kring ett försvar av sin egen funktion, sin ordning, så är det ett varningstecken på att gynnsamma rutiner kring själva kunskapsbygget faktiskt inte finns, tror jag.

Vagt ledarskap och bleka visioner ger alltid plats för annat ledarskap och tydligare visioner, även de som är av en negativ karaktär.. Funktioner har aldrig ett i förväg uppgjort värde. Det är alltid utkomsten som må värderas. Funktioner kan vara mer eller mindre lämpliga för syssla och ändamål däremot…

Det finns en sak jag tycker är för tunt av i debatten, och det är hur elever ska få möjlighet att lära sig känna igen strukturer, och vad de gör för respektive emot individer.

Tränas man inte i att se goda respektive dåligt upprättade led, reagerar på makt i praktiken osv så kommer man vara dålig på det väl ute i samhället, vilket i sin tur gör en superindividualist enormt sårbar. Likt passar det inte så går man undan och avsäger sig på det viset sitt mandat att påverka. Det anser jag vara ett svek om vi tillåter.

Det finns nivåer och olika delbitar inom undervisning och lärande, och elever behöver både självständighetsträning och strukturvana. Man kan alltså inte välja ena eller andra linjen. En individ, oavsett ålder, behöver veta när det är dags att kliva in/ur ett system och likaså när det är dags att bygga om det. Skolan behöver alltså fungera som simulator i strukturtänk. Inte för att samhället inte skulle orka med bråkstakar, utan för att elever behöver få de redskap de behöver för att själva forma det samhälle de väljer imorgon.

För, vi kan inte veta hur våra kids vill forma sitt samhälle under kommande dagar. De ska synka samman det mot en omvärld som vi inte vet något om. Som jag ser det så behöver de alltså redskapen men avskalad all form av idealism, vilket ger att de behöver få träna praktiskt och/eller identifiera olika ideologiska yttringar.

I vissa lägen är sökorden ”didaktiskt” relaterade, snarare än ”pedagogiskt”.

… förutom Facebook.

Jag är så glad för nytänkande vad det gäller statliga aktiviteter i cybern. Det är precis så det ska vara. Och jag såg på en liten rad här på länkad sida att staten inte tar ställning i artiklar som debattera medier. Bra så!

Statens medieråds Facebooksida är även till för att främja en dialog kring myndighetens ansvarsområde. Besök den här och ”gilla” om du gillar.

via Statens medieråd på Facebook – Statens medieråd.

Givetvis går jag in och gillar alla myndigheter som minglar omkring där folket finns.. Där snackar vi samhälle!